Monthly Archives: februari 2013

11 månader.

I lördags blev Felicia 11 månader. Så nu är det mindre än en månad kvar till 1 års kalaset. Kan verkligen inte förstå att det snart är ett år sedan hon föddes, jaa jaa tänker ni vilket tjat om att tiden går fort, men det är verkligen konstigt hur fort tiden har gått. Tiden går fort då man har roligt!

Så hur är 11 månaders Felicia nudå?

  • Hon kan stå med stöd
  • Säger mamma och pappa (om hon menar det är ju en annan fråga, hihi)
  • Vet var lampan är då man frågar
  • Sover hela nätterna
  • Fick sin tredje tand häromdagen
  • Kryper fram i racerfart
  • Busar hemskt gärna hela tiden (äter wc-papper, river hushållspapper, pillar i eluttag, drar i sladdar, tar saker från vardagsrumsbordet osv osv)
  • Jollrar hela tiden
  • Sover ute igen, ca 1-1½ timme
  • Äter helst inte färdigburk mat, mammas mat är godare (wihooo!)
  • Kissar på pottan nu och då, något bajs har vi dock inte sett av där ännu.
  • Älskar att titta på Babblarna på youtube  
  • Är verkligen världens snällaste bebis!

ståJätteroligt att stå vid vardagsrumsbordet, se bara på minen till höger!sötSötaste tjejen i världen! O tänk, hon är min!klättermusKlättra på ALLT som går att klättra på. Här på mammas tårtlock.Felicia1Kramas med sin vändagspresent, Arne Alligator! På högra bilden har hon klättrat in i under sin matstol.

Behöver jag säga att jag är så otroligt stolt över vår dotter! 

 

Annonser

Ögonoperation.

För nästan exakt två år sedan gjorde jag och Miku något otroligt häftigt och modigt; vi åkte till Istanbul, Turkiet för att operera ögonen med laser för att slippa glasögon. Jag hade haft glasögon sen jag var 10 år och hade i flera års tid kontaktlinser dygnets alla vakna timmar. En dag fick vi nog och började ta reda på hur mycket en operation skulle kosta i Finland. Under vår research hittade vi detta alternativ, att åka till Istanbul, operation och resa för dubbelt mindre pris. Så vi slog till. Vi fick mååååånga frågande blickar och kommentarer om att vi var dumma som inte gjorde det i Finland. Men denna resa var nog en av dom bästa valen jag gjort i mitt liv.

Den 20.2.2011 flög vi till Istanbul via Riga. På flygplatsen väntade vår chaufför på oss och tog oss till vårt hotell (som var bokat via Blumeditravel). Första dagen hände inget speciellt, vi gick ut och åt med ett annat par som också skulle operera sig. IMG_0943copyVårt hotellrum. Lite annorlunda stil mot vad man är van vid. Mycket guld!
IMG_0948copy

Nästa dag 21.2.2011 kom dom och hämtade oss till kliniken. Operationen skulle bli av. Så nervös som jag var denna dag har jag inte varit många gånger i mitt liv. Efter en hel massa tester, info och VÄNTANDE var det äntligen vår tur. Vi var 5 st som skulle operera oss, jag blev näst sist i kön. Väl inne i operationssalen satte dom mig i en stol (typ tandläkarstol) och började droppa en massa droppar i ögat. Ögonlocken fixerades, hornhinnan skars upp och därefter kunde lasern göra sitt, jag blev tillsagd att inte röra på ögat medans lasern höll på. Det var en röd lampa som man skulle titta in i, vet ni hur svårt det var att hålla ögat stilla, man trodde hela tiden att man rörde på ögat trots att det var helt stilla. Efter en liten stund började det lukta lite brännt, sen var det över. Hela operationen tog några minuter. Direkt efteråt såg man väldigt suddigt, främst för att man hade en massa droppar i ögat. Någon timme efter så såg man redan mycket bra. Helt sjukt måste jag säga att det kändes! Smärtan man hade på kvällen var däremot inte lika rolig, usch så ont det gjorde.

Efter en natts sömn, med solbrillor på (skulle bli många nätter med dom på) var det dags för efterkontroll på kliniken. Nu såg man så bra som man skulle komma att se. Efter kontrollen åkte vi på en guidad rundtur för att se stadens  sevärdheter. IMG_0973copyIMG_0963copyVi besökte både den Blå Moskéen och kyrkan Hagia Sofia. Mycket mäktiga byggnader.Nästa dag fick vi göra vad vi ville. Och vi (läs jag) ville förståss shoppa! Så vi åkte till ett av europas största shoppingcenter.

IMG_0980copyIMG_0983copy
Dock var shoppingen ganska jobbig eftersom ögonen blev otroligt torra i alla klädbutiker av allt textildamm. Senare på kvällen gick vi ut och åt och gick runt i den fina staden. IMG_0987copyIMG_1005copySen var det dags att åka hem, utan glasögon!

Jag är otroligt glad att vi åkte på denna resa och att vi våga göra det. Idag tänker jag knappt på att jag haft glasögon och linser. Känslan att kunna se sig omkring i rummet på morgonen när man vaknar är underbar.  Allt var jättebra ordnat och man behövde inte en gång fundera över hur saker och ting skulle gå. Jag rekommenderar denna resa och operation till ALLA som funderar på det!

Kärlek.

Idag är dagen då man ska visa sin kärlek åt sina nära och kära. Dock tycker jag att denna dag är väldigt klyschig, är mera för att visa kärlek varje dag!

Har ändå haft en fin dag med fina människor. Dagen började med ett fint sms från min fina farmor i Sverige (usch så jag saknar er) sen fick vi besök av världens bästa syster/moster/gudmor, på kvällen åkte vi till stan för att äta en underbart god middag på Ilbanco med svärmor,svärfar,sambons bror med flickvän,sambons faster och givetvis mina två hjärtan Miku och Felicia! En mycket trevlig dag, tack för det alla inblandade!

Denna dag tänker man extra mycket på dom som är ensamma och inte har någon att dela dagen med. Tacksam ska man va för alla fina människor man har i sitt liv! Och kom ihåg, behandla dom som om varje dag vore alla ♥ns dag!

Felicia favoriter.

Och vips så står hon!

Idag hade jag en mycket busig tjej som inte ville sova alls trots att ögonlocken nästan stängdes av sig själv. Den 10? gången jag gick upp för att lägga ner henne (hon sätter sig alltid upp i sängen) så satt hon inte som vanligt utan STOD upp! Jag blev helt chockad, kunde ju förstås inte vara arg på henne för att hon inte sov, utan blev jätteglad istället! Jag har varit lite orolig, Felicia har inte velat stå alls och jag har funderat ifall det kan ha något med hennes medfödda höftledsluxation att göra. Men nu behöver jag inte fundera på det mer.

Nu får man ha ögon i nacken igen och vara snabb som blixten eftersom balansen inte är den bästa, även om Felicia själv tror att hon har balans som en lindansös.BildTyvärr har jag inte ännu lyckats fånga henne stående på bild.BildSjunga kan hon minsann, falsett är hennes specialitet.BildBildSåhär ser mååånga bilder ut då jag försöker fota vår lilla raket. Jag är alldeles för långsam med att fokusera! (Eller så är det Felicia som är väldigt snabb.)

Låt aldrig dessa dagar ta slut!

Imorse vaknade jag av mig själv kl. 8.50, inte ett knyst från Felicias rum, inte på hela morgonen. Skönt att vakna av sig själv, men töntig och orolig som jag är trodde jag ju förstås något var fel. Så jag smög in till Felicias rum, tittade ner i sängen och där låg min prinsessa och sov djupt. Jag kunde i lugn och ro tvätta och sminka mig redo för en dag på stan. Då jag var klar var jag igen tvungen att kolla så allt faktiskt var okej (megatönt jag vet) och visst var det de även denna gång. Till slut vaknade Felicia och vi kunde göra oss klara för stan.

Väl i stan gick vi till kantarellis på lunch med finaste Caro o Josse. Mumsig mat åt vi. Felicia var inte på sitt charmigaste humör, visade tecken på trötthet (what? efter den sovmorgonen). Så efter att vi alla ätit klart traskade vi till stan för lite shopping (tupplur för dom under 1 år). Vips fick vi hela dagen och en del pengar att gå.

Låt aldrig dessa dagar ta slut!

Hosta.

Min lilla älskling har dragit på sig en hemsk hosta. Hon har hostat hela dagen och ligger nu och hostar i sin säng, hoppas hon får sova gott ändå. Nöjd har hon ändå varit hela dagen och skrattat åt mig då jag sagt ”dumma hosta” varje gång hon hostat! Nu får vi hoppas den försvinner lika fort som den kom, hostan.